Below you'll find a list of all posts that have been categorized as “Gästbloggare”
För två veckor sedan flyttade vår nya familjemedlem in. Han är extremt efterlängtad och jag har planerat för hans ankomst i flera år. Han är – en hund. Beslutet att skaffa hund i en familj där vuxenuppdraget redan är extremt belastat, konflikterna många och vardagsbegränsningarna stora kan tyckas som fullkomligt vansinne. Många har faktiskt på riktigt frågat mig om jag …
Tänk dig följande scenario: Ditt barn kommer hem från skolan och du ger ”fel” vattenglas eller tittar på ”fel” sätt eller något annat som inte passar för tillfället. Ditt barns reaktion blir att kasta saker, bryta ihop, skrika på dig och bli helt förstörd. Du står som ett fån och stirrar tomt ut i luften och undrar vad du gjorde …
Om jag säger att jag har en påse godis – vad tror du att den innehåller? Sega råttor kanske? Eller Lakritsbåtar? Kanske lite blandat gelégodis och en och annan skumsvamp? Blir du förvånad ifall du stoppar ner handen och bara får upp marmeladkulor med konjakssmak? Att ha en påse godis säger egentligen ingenting om innehållet eller hur? Ändå får vi …
Jag fick läsa ett mail från en mamma i USA som tycker det är intressant att följa hur skol-klimatet är i Sverige. Hennes dotter har adhd och fick tidigare bra hjälp och stöd från den kommunala skolan, men nu när hon går i, snudd på ”elit-skola”, så är förståelsen inte lika bra. Den 16-åriga flickan, vi kan kalla henne Amanda, …
Jag och min dotter hade varit på gymnastikavslutning under kvällen. Jag är gymnastikledare för min dotters grupp av två anledningar, kanske tre… 1) jag vill spendera tid med min dotter 2) jag kan hantera min dotters utbrott 3) jag är själv gammal gymnast som älskar gymnastik På träningstider är jag helskärpt, håller koll, tittar i smyg, lyssnar i smyg för …
Förra året blev en smärre katastrof. Och allt var mitt fel. Skolavslutningskaos 2014 – på grund av mig Det känns som att jag ägnar det mesta av min tid till att förbereda Victor så att han skall få en bra dag. Förbereda hit och dit, alla olika tidsscheman, saker att göra, var mamma och pappa ska vara vid olika tidpunkter, …
Det är en av de få regler vi har här hemma. Det är så befriande. Jag glömmer bort emellanåt att vi lever så, det märks oftast när vi åker hem till andra som inte lever så. Då kan det bli lite tokigt. Innan Victor fick sin diagnos så försökte vi verkligen leva som andra. Det gick inte. Vi fick lirka, …
Mini är ofta ganska osynlig. Att alltid känna sig lite annorlunda kan göra att man inte vågar visa sig som man är. Man blir ganska ensam på insidan då och liksom bleknar inombords. Känner man sig osynlig inuti gör man sig ofta osynlig på utsidan också och på så sätt sluts cirkeln. Att Mini själv skall bryta denna cirkel och …
Jag och Victor har haft ”ansiktstid” sedan hösten 2009 – och det ger magiska resultat. Vad är då ansiktstid? Kortfattat: en social träning att säga snälla, generösa och vackra ord till varandra under tiden man har ögonkontakt. Och att kunna säga tack, efteråt. Det hade alltid varit svårt att få ögonkontakt med Victor, och jag kände att kanske kunde man …
Vi var alltid tvungna att ta ”tempen” på Victors humör. Jag visste aldrig hur ett samtal skulle sluta. Vissa dagar kunde vi resonera, argumentera och diskutera ibland riktigt långa stunder – 20-30 minuter. Då var det härligt. Victor har alltid varit oerhört verbal, alltid kunnat argumentera för sin sak, resonerat om olika förhållningssätt och fört dialoger om hyfsat komplicerade ämnen. …
