En liten handbok i hjälpmedel

Bildstöd i vardagen – ett exempel

Jag minns hur det var för två år sedan när vi skulle börja med bildstöd. Vid den tidpunkten hade vi ingen diagnos och inte tillgång till någon professionell hjälp som kunde lotsa oss in i den visuella pedagogikens värld. Samtidigt hade vi ett barn som mådde dåligt av all oförutsägbarhet i tillvaron så någonting behövde vi göra. Problemet var bara att veta var vi skulle börja. Vilken bildbank skulle vi ha? Hur jobbar man egentligen med bildschemat? Hur detaljerat ska schemat vara? Hur ska jag kunna göra ett schema när jag inte själv vet vad som ska hända? Hur lär sig barnet bilderna? Vilken lamineringsmaskin ska jag köpa? Jag hade behövt en praktisk handbok för nybörjare och idag tänker jag ofta att jag skulle vilja skriva en sådan bok. I väntan på att det blir gjort kommer i stället ett exempel på hur vi jobbar med visuellt stöd idag. Jag är inget proffs och det här är inget facit som kommer att funka för alla utan snarare ett exempel på hur det kan se ut i en familj som jobbar intensivt med bildstöd i vardagen.

Schema

Schema

Bild: Veckoschema i TEACCH-färger.

Vi har idag två scheman. Det första är ett veckoschema som sitter på kylen som ger en översikt över veckan som pågår. Där tittar vi och ser vilka dagar som det är förskola, utflykt, vårdbesök, träffa någon eller bara vara hemma. Veckoschemat ser vi till att inte göra för plottrigt och vi har rensat bort alla papper som vi tidigare hade på kylen och frysen. Varje kväll när barnet har somnat plockar vi bort dagens bilder och flyttar pilen till nästa dag, så att det ska vara tydligt vilken dag det är idag. Veckoschemat vi använder kommer från Habilitering och hälsa i Stockholm och finns som pdf på Veckoschemafarghab. Jag skriver ut och laminerar med en enkel lamineringsmaskin från Clas Ohlson.

Dag-schema

Bild: Början på dagschema i Tasuc som visar bilderna för morgon, förskola och mat.

Det andra schemat är ett dagschema som barnet har i min avlagda smartphone som alltid följer med till förskolan och överallt där barnet är. Vi använder bilder från Pictogram och foton på t ex personer som vi har lagt in i appen Tasuc (appen finns till iPod och iPad också). Pictogram funkar för oss för att bilderna är svartvita och utan plotter vilket gör att vi slipper hamna i missförstånd, t ex kring vilken tröja det ska vara (hade det varit färglagda bilder med t ex en blå tröja hade det inte funkat eftersom mitt barn föredrar röda och rosa kläder). Tasuc är bökigt på vissa sätt (att lägga in varje bild t ex) men fördelarna är många. Dels kan man spela in ljud så om barnet eller den vuxen som är med inte vet vad bilden betyder så trycker man bara på den så läses ljudet upp.

Dagschema 2

Bild: Dagschema i Tasuc som visar arbetsordningen för kvällen.

En annan fördel med Tasuc är att det går att göra arbetsordningar som blir som ett detaljerat schema. På bilden ser du hur arbetsordningen för kvällen ser ut och att den översta bilden för bada är blekare och markerad med en bock i det högra hörnet. När en aktivitet eller ett moment är utfört kan vi alltså vända på bilden för att bocka av den, något som har visat sig vara helt avgörande för att scheman ska funka för oss. (Tina Wiman har gjort en instruktionsfilm på bloggen M som i underbar där du kan se hur Tasuc funkar, den finns här.)

Ritprata och berättelser

Ritprat

Bild: Ritprata om hösten som visar att det blir kallt och dags att ta på mössa och vantar.

För att skapa sammanhang, förbereda och lära oss bilder använder vi appen Ritprata. I den gör vi berättelser med pictobilder och foton i kombination med ljudinspelningsfunktionen som gör att vi kan berätta och lyssna på det som berättas. Oftast lägger jag in bilder och läser in en berättelse i förväg. Sen tittar vi på den tillsammans och då vill mitt barn läsa in berättelsen själv så då spelar vi över det jag har läst in. Efter händelsen lägger vi in foton som vi tog och läser om berättelsen i dåtid. Händelserna vi förbereder och bearbetar är t ex vårdbesök, när vi ska på sociala aktiviteter, utflykter med förskolan (förskolan gör dock mer och mer av förberedelser för förskoleaktiviteter själva), högtider och årstidsförändringar. Just att berätta om årstidsförändringar och vad det innebär i termer av klädbyten uppskattas mycket av mitt barn. En av de största fördelarna med att förbereda på det här sättet är att mitt barn kan berätta vad som känns jobbigt och då kan vi göra en överenskommelse om att göra på ett annat sätt.

Hur lära sig bilderna?

Hur lär man sig bilderna?

Bild: Veckoschema, dagschema och ritprat med bild på en bananformad rutschkana som symbol för Fruktparken.

En av de faktorer som gör att kombinationen av veckoschema, ritprat och dagschema fungerar är att vi använder samma bilder i både scheman och ritprat. Vi har delade album med både pictobilder och foton som går att komma åt från alla enheter (telefoner, surfplattor och datorer) och det underlättar avsevärt. Jag ser till att använda samma pictobilder och foton (på t ex platser) i ritpratet som på veckoschemat och i dagschemat. Vi använder även pictobilder för uppmärkning av lådor och skåp hemma och det ökar den visuella enhetligheten.

Märk upp barnens leklådor

Bild: Byrå i barnets rum med märkning för att hitta bland leksakerna (och så att de slarvig föräldrarna inte ska slänga ner leksakerna huller om buller i lådorna).

Märk hyllorna med deras innehåll

Bild: Hyllor i hallen med märkning för mössa, vantar, raggsockor och halsduk.

Fota i vardagen

Eftersom barnet har en smartphone med schemat med sig till förskolan så kan personalen fota och göra filmer under dagen. Det är fantastiskt bra att kunna använda de bilderna som stöd hemma sedan när vi pratar om hur dagen har varit. Ännu viktigare är att barnet blir väldigt glad av att titta på bilderna och minnas roliga saker som har hänt och kunna berätta vad hen vill göra igen. Vi har även delade album med våra föräldrar så att de kan fota och direkt lägga upp bilder i albumen när barnet är på besök. Vissa människor anser säkert att vi lever för mycket i våra telefoner och surfplattor men både vi föräldrar och barnet har stor nytta av att använda bilder som hjälpmedel och därför fotar vi mycket.

Kontaktbok – vilka bilder ska vara i schemat?

Sedan början på terminen använder vi PictureMyLifes dagbok och det har gjort kommunikationen mellan hemmet och förskolan lättare. Förskolepersonalen kan ta sig tid att skriva utförligt efter att barnet har gått hem vilket underlättar avsevärt och vi föräldrar kan skriva under dagen om vi behöver. En oerhört sympatisk del av PML är att det går att lägga in bilder och göra dagboken till något som även är för barnet. Det är inte bara vuxna som kommunicerar om barnet utan barnet kan vara delaktigt. Som komplement till dagboken skickar och får vi mail med planering för de kommande två veckorna. På det sättet kan både förskolan och vi föräldrar få en överblick över barnets alla aktiviteter och då kan vi kravanpassa och flytta på vissa saker om belastningen ser ut att bli för hög. Vi har t ex aldrig vårdbesök och schemabrytande aktivitet på förskolan under samma dag. Av dagboksanteckningarna framgår det om det har blivit förändringar inför morgondagen och vi kan då göra scheman som stämmer.

Några tips på vägen

Det jag har beskrivit här ovan är en kombination av bildstöd som har tagit oss två år att komma till, jag hade nog inte orkat börja med allt på en gång. Man kan t ex börja med veckoschema eller dagschema i pappersformat (går att göra i t ex pictograms onlinetjänst). Alla sätt att använda bildstöd kommer inte att passa alla människor och det är antagligen en stor fördel om du kan få hjälp av t ex en arbetsterapeut eller specialpedagog. Jag hade som tidigare nämnt ingen sådan hjälp så här kommer en lista på saker jag hade önskat att jag visste när vi började med bildstöd.

1. Ladda alla hjälpmedel med roligheter – få personer orkar med att bara leva med krav.
Att se till att det finns bilder på roligheter i scheman ökar glädjen i vardagen och kan göra det lättare att förstå poängen med ett schema. Om barnet får lördagsgodis kanske det är det första som ska in på schemat?

2. Lyssna på barnet!
Syftet med bildstöd är inte att göra barnet lydigt utan att ge tydlighet nog för att livet inte ska bli ett stressfyllt kaos. Om barnet protesterar mot schemat finns det skäl till det. Kanske är det för detaljerat, för övergripande, bilder som inte passar barnet eller för många nya bilder på en gång? Om schemat inte ger tydlighet till barnet behöver något ändras.

3. Du måste inte börja med att laminera bilder.
Stoppa i en plastficka till en början medan du provar dig fram med olika scheman för att lista ut vad som funkar för just ditt barn.

4. Räkna från början med att bildstödet kommer att behöva förändras med tiden.
Barnet utvecklas och omständigheterna förändras.

5. Det jag har berättat ovan är inte gratis utan telefoner, surfplattor, appar och pictoonline kostar pengar.
Om du söker vårdbidrag kan du ange kostnaderna för det här som merkostnader. Se då till att läkaren räknar upp allting i läkarintyget. Vårt läkarintyg skrevs innan vi hade börjat med t ex Tasuc och vi fick då avslag på att det skulle anses vara en merkostnad eftersom läkarintyget inte tog upp det. (Jag kan förstås inte lova att det skulle godkännas som merkostnad ändå men chansen är nog större om det framgår av läkarintyget och du argumenterar för att barnet behöver bildstöd i just den här formen.)

6. Börja på ett sätt som funkar för dig.
Om du som förälder själv har svårigheter inom NPF (eller bara är väldigt utmattad) kan det kännas oöverstigligt att komma igång, då är det extra viktigt att du börjar på ett sätt som funkar för dig. Det kan visa sig att du själv har nytta av bildstöd och efter ett tag gör ett bildschema med morgonrutinen till dig själv för att det sparar på orken att inte behöva tänka.

7. Sök stöd hos andra.
Det finns en facebookgrupp som heter Bildstöd – tips och råd som är för alla som är intresserade av just bildstöd, både erfarna och nybörjare. Det är guld värt att kunna fråga andra föräldrar.

OBS! Jag har har inget samarbete med och får inte betalt av något av företagen vars produkter och tjänster jag har berättat om. Att jag har valt att länka och namnge produkter och tjänster är för att göra det lättare för dig som läsare att själv kunna hitta, läsa på och jämföra olika alternativ.


Jonna som är författare till tipsen ovan lever själv i en familj med NPF och andra funktionsnedsättningar och funderar mycket på hur visuellt stöd kan användas i vardagen, både till barn och vuxna. I övrigt är hon intresserad av skol- och vårdpolitik, i synnerhet frågor som rör tillgänglighet för personer med olika funktionsuppsättningar. När orken finns skriver hon på bloggen Patientperspektiv och på Barn i behov.